Warning: ob_start() [ref.outcontrol]: output handler 'ob_gzhandler' conflicts with 'zlib output compression' in /home/w/westberg/www/antikennu/mainfile.php on line 7
Antiken.nu - Content

  Bli medlem · 
Moduler
· Hem
· Logga in/ut - Inställningar
· Rekommendera Oss
· Undersökningar
· Uppslagsverk
· Vanliga frågor (FAQ)

Vilka är online
Det finns för närvarande, 2 gäst(er) och 0 medlem(mar) som är online.

Du är en anonym besökare. Du kan registrera dig gratis genom att fylla i detta formulär

6. Fyrtornet på Faros
Ett praktiskt underverk



Sida: 1/2

Av alla de sju underverken var det bara ett som hade en praktisk användning i det dagliga livet. Fyrtornet på Faros tryggade färden för skeppare på väg in i den stora hamnen. Men för arkitekterna betydde den ännu mer.


Fyrtornet var världens näst högsta byggnad. Den enda byggnad som var högre var ett annat underverk, nämligen pyramiden i Gize. Vetenskapsmännen förundrades över den stora reflektorn. En spegel som skickade fyrens ljus mer än fem mil ut över havet. En ansenlig sträcka vid en tid då optiken knappt existerade.

Var låg det?
Under antiken var Faros en ö. Nu är det en hög udde i Alexandria, Egypten.

Underverkets historia
Kort efter Alexander den Stores död tillträdde Ptolemaios I Soter tronen i Egypten. Han hade som härförare sett hur den makedoniska härföraren hade grundlagt staden som fick bära hans namn, Alexandria. Den staden gjorde han till huvudstad. Strax utanför stadens kust låg en liten ö, Faros. Legender säger att den fick sitt namn efter farao, Faraos ö. Ön var förbunden med fastlandet via en fördämning som kallades Heptastadion. Fördämningen var mer av en kaj som löpte runt hamnen och omslöt den som skydd från inkräktare. Eftersom området, ja hela medelhavet under vissa tider på året, var svårt att segla på behövde man en fyr; Fyrtornet på Faros.

Ptolemaios I Soter var den förste i den dynasti som kallas för den Ptolemaiska, även kallad för den hellenistiska perioden. Kleopatra var den sista i dynastin. Han började med bygget av fyren men den blev inte färdig förrän under Ptolemaios II Filadelfos, hans son, styre. Sostratos påstås vara arkitekten bakom byggnadsverket. Uträkningarna för strukturen gjordes vid Museion som hörde till det stora biblioteket i Alexandria.

Fyren dedicerades till fadern och hans hustru, Ptolemaios I Soter och Berenice. I århundraden markerade fyren infarten till hamnen med hälp av soljus på dagen och en eld på natten. Man kan se avbildningar av fyren på antika romerska mynt. Precis som mynt och sedlar idag har bilder av monument. Se bara på de nya EMU-sedlarna, de har alla bilder av broar som ska symbolisera det mer abstrakta brobyggandet mellan länderna i EU.

När araberna erövrade Egypten förundrades de över landets välstånd. I sina berättelser berättar de om fyrtornet och de andra byggnaderna som visade vilket rikt land Egypten var. Eftersom araberna inte hade någon naturlig anknytning till medelhavet flyttade de huvudstaden till Kairo. När sedan reflektorn oavsiktligt hade tagits ner gjorde de inga ansträngningar för att sätta tillbaka den.

År 956 e.Kr. drabbades Alexandria av en jordbävning. Fyrtornet skadades inte speciellt mycket just då. Det var några hundra år senare, 1303 och 1323 e.Kr. som staden drabbades igen av jordbävningar. Den här gången var de kraftigare och åsamkade fyrtornet stora skador som nästan helt raserade monumentet. En känd arabisk resenär, Ibn Battuta, besökte staden 1349. Han berättar att han inte kunde komma in i det raserade monumentet, inte ens komma igenom dess ingång.

Till sist, runt år 1480 e.Kr., byggde den egyptiska mamluken Qaitbay, ett medeltida fort på den plats där fyrtornet en gång stod. Han passade också på att använda en del av fyrens marmor och stenar till sitt fort.




Nästa sida (2/2) Nästa sida


Content ©

Webbplatsen använder PHP-Nuke Webbplatsen är gjord på en Mac!

Alla logotyper och varumärken på denna webbplats tillhör sin ägare. Kommentarer och andra bidrag från utomstående tillhör och ansvaras för av sin upphovsman. Allt övrigt innehåll © 2001-2018, Kim Westberg.